torsdag 12 maj 2011

Rapport: Uppgift 8 - tala i telefon

För att göra det hela lite mer spännande bestämde jag mig för att ringa och avboka min tandläkartid när jag befann mig på högskolebiblioteket. Har svårt att prata i telefon när andra är i närheten, så det kändes som en helt okej utmaning. På gruppterapin hade ledarna också bett mig att försöka dra ner tiden jag planerar samtalet på. Att planera ett samtal som varar max 2 minuter i ~4 timmar ökar bara nervositeten, så det skulle jag försöka komma ifrån.

Jag ringde nyss och hade faktiskt inte planerat alls mycket. Visste ungefär vad jag skulle säga och blev faktiskt knappt alls nervös. Det hade nog varit svårare om någon jag kände var i närheten, för då hade jag varit nervös över vad han/hon skulle säga efteråt. Men att det gick så lugnt som det faktiskt gjorde var en lättnad!

Uppgift 8 - Telefonsamtal och sång

Denna vecka ska jag ringa tandläkaren för att avboka tiden jag har fått, och be dem återkomma nästa år istället. Hade först tänkt skicka mail, men valde att ta och ringa istället.

Dessutom ska jag, när tillfälle ges, sjunga när jag spelar i olika sammanhang. Det kommer bli tuffast, men bra övning för jag vill verkligen komma över den rädslan.

torsdag 5 maj 2011

Uppgift 7 - Att redovisa

Nu är det till gruppterapin som jag har övningar att genomföra. På agendan innan nästa onsdag står det "Redovisning". Det är på tisdag som jag har en tuff redovisning, vilket jag inte ser fram emot det minsta. Men det blir bra övning, och vi får se hur det går.

fredag 15 april 2011

Uppgift 6 - vara impulsiv

Ett stort problem jag har är att jag aldrig vågar vara impulsiv. Visst, det är inte alltid bra att vara det. Att alltid säga det första man tänker på är kanske inte det bästa, men att kunna dra små snabba skämt som dyker upp brukar uppskattas (så länge man gör det i rätt omfattning). Många gånger dyker det upp små skämt jag vill säga men helt enkelt inte vågar (rädd för att det ska missuppfattas/inte ska vara kul/att folk ska sucka/att det ska bli dålig stämning för att det är så tråkigt/om någon skrattar skrattar de åt mig eller för att de tycker synd om mig som är så tråkig och bortkommen). Självklart blir det svårare och svårare för var gång och efteråt hatar jag mig själv som inte är så tråkig och inte vågar säga något.

Så, under två veckor ska jag nu våga vara mer impulsiv - våga dra de skämten då de dyker upp. Går det inte så bra de första gångerna ska jag försöka skaka av mig det och köra på ändå (lycka till!). Efter 10 gånger kan jag ge en utvärdering av hur det går;
 - Har det blivit lättare ju mer jag övar?
 - Kommer jag på fler saker att säga desto mer jag övar?
 - Uppskattas det jag säger eller borde jag sluta?

onsdag 6 april 2011

Uppgift 5 - matvrak

Nu räcker det inte med att ta mat först när jag äter med andra, jag ska dessutom ta extra mycket mat, och gärna mycket av samma maträtt (exempelvis många kycklingklubbor, om det nu är det som ligger framme). Sen ska jag lägga märke till om någon kommenterar det jag gör.

Tack för den..

söndag 27 mars 2011

Uppgift 4 - överdriva och meditera

Fram till den 8/4 ska jag ha övat på följande:
 - Ta mat först
 - Prata & vara mer aktiv + uttrycka åsikt
 - Skriva extra fult när någon ser på
 - Uppmärksamma omgivningen & andra människor. Flytta fokus från mig själv till andra - se hur de gör, vad de pratar om etc
 - "Räkna till 10"-meditation, som står beskrivet i boken "Social fobi: effektiv hjälp med kognitivt beteendeterapi"

onsdag 16 mars 2011

Rapport: Uppgift 3 - upprepning

Så idag var det dags för föreläsning igen och jag satte mig på samma plats som i måndags, vilket med andra ord blir en rad långt fram där även andra brukar sitta. Självklart satt jag längst in på raden så ingen skulle tränga sig förbi bakom mig, och så att jag inte hade folk på båda sidor.

Idag gjorde jag även fler framsteg. Läraren ställde en "omröstningsfråga" (exempelvis om vi vill ha en extra föreläsning innan tentan) och då sa jag (väldigt kort) vad jag tyckte. Visst, alla andra sa också vad de tyckte ungefär samtidigt, men jag brukar inte kunna yttra mig alls så jag kände mig lite stolt där.